Den samiska kulturen i länet

DIGITAL UTSTÄLLNING - DigitaltMuseum 

Den samiska kulturen hade tidigare en historisk utbredning som sträckte sig åtminstone till Mellansverige. Något som den nationalistiska historieskrivningen förnekat i det längsta.

Utställningen visar dels vanliga vardagsföremål som korgar, rep, dekorerade föremål av horn som tillverkats av samer och sålts till bondebefolkningen, dels resultatet av en utgrävning ”Lappatäkten”, ett sockenlappboställe. ”Sockenlapparna” var en kategori som skapades av staten på 1700-talet då socknarna anställer en same för bestämda arbetsuppgifter. Förutom sockenskräddare och sockenskomakare fick man nu en yrkeskategori som avlivade hästar, hundar, kattor och bedrev hantverk.

Det samiska hantverket var en integrerad del av bonde-samhällets vardag. När samerna i Mellansverige tvångsförflyttades under 1600- och 1700-talen gjorde allmogen motstånd, vem skulle nu sälja rotkorgar till deras hushåll? Eller de finurliga rotlinorna som användes i nät och flöt på vattnet, eller de praktiska förningskorgarna.

Sockensamernas och andra samers hantverksprodukter såldes på marknader och fick stor spridning. Man kan se deras verksamhet i ett större sammanhang, den s.k. lapphandeln med pälsverk, torkad fisk och renkött var mycket omfattande på 1700-talet, de norrländska kuststäderna kanske inte överlevt om det inte varit för denna lönsamma handel.

Samisk kultur och samisk ekonomi är mer än renskötsel. Den omfattar alltså även tillverkning och handel, arbetsdelning och specialisering. Och även om samerna utsattes för en ganska hårdhänt politik under 1700-talet så hade de också en integrerad och betydelsefull plats i storsamhället och dess ekonomi.

DigitaltMuseum

Foto: Carl Öst Wilkens/Hälsinglands museum
Foto: Carl Öst Wilkens/Hälsinglands museum

Kulturarvet -
Nyckeln till framtiden

 

 

KONTAKT­FORMULÄR

koncernlogotyp_vit